Arvsrätt är ett komplicerat område inom svensk lagstiftning som kan vara svårt för många att överblicka. Läs mer i artikeln om hur arvsrätt fungerar i Sverige.
I Sverige regleras rätten till ett arv genom tydliga lagar som bland annat säger att det inte bara är ett testamente som styr fördelningen av en avliden persons kvarlåtenskap. Släktskapet och arvsordningen har en central roll och kan i vissa fall gå före testamentets bestämmelser.
Regler inom arvsrätt säger tydligt att bröstarvingar, det vill säga barn, alltid har rätt till sin laglott oavsett vad som står i ett testamente. Sambor som inte skrivit testamente och saknar gemensamma barn har däremot ingen rätt till arv.
Arvsrätt och problem kring fördelning av arv
Även den som är förberedd kan stöta på problem när ett arv ska fördelas. Det finns till exempel regler kring arvsskifte och bouppteckning som måste följas enligt svensk lag. Många tänker kanske inte på att en fastighet ingår i arvet och att även om arvsskatten är avskaffad kan det ändå uppstå kostnader vid försäljning av egendom. Osämja mellan arvingar är också vanligt, särskilt när arvsrätt och släktskapsband krockar med förutfattade meningar eller känslor efter ett dödsfall.
En annan viktig punkt gäller upprättande av testamente. Det krävs att dokumentet uppfyller särskilda formkrav för att vara giltigt, och ett felaktigt utformat testamente riskerar att bli ogiltigt. Vid minsta osäkerhet är det därför klokt att ta råd av kunniga personer inom juridik för att undvika svåra konflikter och värna om ett rättvist arv.